1919

Låt oss titta in i ett gammalt tidningslägg från Sölvesborgs-Tidningen, tisdagen den 21 oktober 1919. Där kunde man läsa en hel spalt, som tidningen upplåtit för signaturen ”Hejas” referat över ”slaget på Karlssonska lyckan”. Texten beskriver i målande ordalag hur matchen gick till.

Planen var, säger referatet, både uppblött efter duggregn, och såphal, och den höga rågstubben gjorde sitt till att det blev ett kraftprov för spelarna ur båda lagen att uthärda matchen.

Matchen hade knappt börjat förrän Haldas anfallslinje drog upp bollen i en häftig attack och satte den bakom sölvesborgsmålvakten, utan att Rydberg kunde förhindra detta. Början var således inte vidare lovande, men efter tio minuter fick sölvesborgs center Thure Nilsson ordning på sina dojor och kunde skjuta ett vackert målskott och kvittera. Spelet blev nu på båda sidor rätt skarpt, och många sammanstötningar ägde rum mellan spelarna, som fick sina ben slagna blodiga i närkamperna. Bollen höll sig i första halvleken för det mesta på Haldas planhalva, och dess mål var ofta i stor fara. Vår Rydberg, hade det ganska trist i sin bur och fick sällan ingripa, och han borde ha haft sin päls med sig för att inte stå och frysa, något som han faktiskt gjorde. Det dröjde heller inte länge förrän sölvesborgs Wingren, satte bollen i Haldas mål och strax efter klämde Thure Nilsson dit bollen på nytt. Flera hörnor följde nu, men misslyckades för ”de våra”. Under en rusch upp mot sölvesborgs mål råkade Haldas kapten, F. Nilsson, häftigt stöta ihop med en av våra försvarsspelare med påföljd att en gammal vrickning gick upp, och sölvesborgaren måste bäras från planen för att ägnas nödig vård och per hästskjuts forslas hem. Under återstoden av matchen blev det inte samma fart, men Halda kunde så småningom sparka bollen i sölvesborgsmålet förbi Rydberg och ställningen i halvtid blev 3 – 2 till ”de våra”.

I andra halvlek var spelet betydligt mattare, men så var också ”de våra” mycket överlägsna. Strax efter det att domaren blåst för denna halvlek, var Wingren återigen målskytt, och i mitten av halvleken lyckades snabbfotade Nisse Nilsson sätta bollen i mål efter ett vackert angrepp. Halda gjorde fruktlösa ansträngningar, men hade ingen tur, och resultatet i denna halvlek blev 2 – 0, varför SGIF vann med 5 – 2.

En talrik publik hade infunnit sig och följde med spänning matchens olika facer och hälsade med livliga applåder de olika målen. Hejaropen skallade från den ungdomliga delen av publiken, och de äldre hejade förresten lika bra, men ännu har vi i Sölvesborg inte hunnit till harskramlor och trumpeter, som vid andra fotbollsmatcher, men det kommer säkert när fotbollsflugan riktigt griper sig an sölvesborgarna.

Annonser